Nyänget

1898 Jordbävning vid Nyänget. En ovanlig händelse intyräffade 1898 i Nyänget i Sund Själevads socken när en underjordiskt jordskred inträffade. Det sprutade vatten och det dånade ute i Bäckfjärden, en bit utanför stranden. Dagen efter kom modern till mäster-lotsen Erik Sjöblom, som var piga på Genesön, till platsen och tittade. Det hon såg var att strax utanför där Robert Dau senare byggde sin sommarstuga, kokade och bubblade vattnet som var i ständig rörelse. En hölada på dåvarande Alfred Andersson hemman, hade följt med jordskredet ut från stranden med jordmassorna. Även en mindre gissvall, av trä, hade följt med ut i sjön. Träd, grenar, gräs och delar av ladan och gissvallen snurrade i det kraterliknande hålet utanför stranden. Även ett mindre timmerupplag, som var nerkört från skogen, följde med ut i vattnet. Lång tid efteråt fick Erik Sjöblom följa sin far, Albin Sjöblom, ut för att loda, mäta djupet i hålet. De fäste en sten i en lina och lodade med den. Stenen gled ned i hålet en bit men stannade. Stenen var rund och rullade efter en stund vidare. Det befanns att hålet var förskjutet i sidled åt alla håll. Djupet beräknades till sex famnar och bredden av hålet till cirka en famn. Sedemera blev hålet ett bra fiskeställe för framför allt ålfiske. Händelsen blev vida känd. Bland annat läste en utvandratre från Domsjö, Otto Gidlund, om den i en tidning i Sydafrika. Han var bosatt i staden Port Elisabeth. Om detta berättade han år 1931, när han besökte hemorten. Karl Axel Jonsson i Mora omtalade att Johanna Söderström i Paddal, på 40-talet berättade att hon rodde från Paddal vid Bäckfjärden mot Genebryggan. Hon såg från båten hela denna händelse, som hon tyckte var fruktansvärd. Vattnet sprutade rätt upp, svallvågor höga som hus uppstod på sidan om utbrottet, marken skakade och hon upplevde det hela som jordens undergång. Hon rodde vidare i sin rädsla till båtbryggan i Gene (nära sommarhemmet) och gick stigen till handlaren i Domsjö dit hon var på väg.

1930 Henry Gustavsson i Sund berättade att två unga flickor drunknade på det ställe där jordbävningen ägt rum. Den ena flickan var Anna Brolin och den andra flickan var en släkting som hette Hanna Lyksell ifrån Örträsk. Flickorna var i 18 - 20 års åldern och arbetade på faderns café in Sund. Henry G:s fader Karl G raggade i kratern med en lång järnstång med stora smidda krokar i änden lyckades han få upp flickorna. Christer Byström som släktforskar har kommit fram till att han är släkt med Anna Brolin. Det stämmer också att flickorna drunknade detta år. Att flickorna skulle ha arbetat på café i Sund stämmer inte, då flickorna endast var i 10-12 års ålder vi sin bortgång.

NYÄNGETS FOLKETSPARK Nyängets Folkets Park var under 1930 till 1950-talet Sunds nöjespalats för dansanta. Hit gick och cyklade folk från Örnsköldsvik och närliggande orter, för att under de aktiva åren se uppträdande av dåtidens mest populära orkestrar i landet, med bland annat Simob Brehm med Lill-Babs, Ernie Englund, Delta Rytmen Boys med flera. Sommartid arrangerades även Barnens dag. En av Sveriges mest kända artister, Ann-Magret Olsson gjorde sin debut på en talangtävling som 10-åring 1951. Hennes far Gustav Olsson var från Örnsköldsvik men hade emigrerat till Illinois i USA 1946. Hans bror Hans Olsson hade en sommar- stuga i Paddal, som Ann-Magret besökte ett fler gånger och hon besökte då också Nyängets Folkens Park, tillsammans med sina kusiner Hans och Eva Olsson. En utav de sista danskvällarna var i slutet av 1950-talet och arrangerades av Axel Tjärnberg från Varvet. En av orkestrarna var Zigenarorkestern. Föreningen upphörde och anläggningen såldes. Herrarna på bilden utgjorde föreningens styrelse. Från vänster Aron Söderlind, Johan Kallin, Bengt Wikman, Hedbom och Stellan Forsberg Källa: Studiecirkel Sund - Sundåsen förr och nu 2019-2020

NYÄNGETSFLYGPLATS. Intill Nyängets badplats uppförde Ångermanlands Flygklubb år 1942 en hangar för segelflyg. Hangaren var en gåva av Mo och Domsjö AB, som även upplät mark till hangaren. Flygning gjordes på Bäckfjärdens is. Starten skedde på en av Mo och Domsjö upplogad bana, dels genom en snabbgående bil, dels med en vinsch fastsatt i fjärdes is. Vinschen var försedd med dieselmotor drift,. Flygplanet var fäst i bilen eller vinschen med en smäcker lina. Efter det att segelplanet uppnått tillräcklig fart och höjd, kopplades linan loss från planet varefter det seglade med vindens hjälp. Flygklubben förfogade över tre segelflygplan, varav medlemmarna åren 1944 - 1948 byggde två segel- flygplan av anskaffade byggsatser.

FÖRSTA FÖRENINGEN FÖR KOMMUNALT VATTEN I NYÄNGET STARTAS 1992 10 fastighetsägare tar initiativ till den första vattenföreningen. Fastighetsägarna skriver avtal med kommunen som innebär att om kommunen utökar sitt verksamhetsområde, så skall fastighetsägarna inte betala ytterligare en anslutningsavgift. Sedemera (1996) kopplar ytterligare två fastighetsägare in sig på kommunalt vatten och signerar samma avtal. År 2003 startas den nya vattenföreningen och den gamla upptas i den nya med anläggningen som insats.

NYÄNGETSGRUPPEN BILDAS 2000-07-18 I Nyänget fanns det tre olika byggrätter (60%, 70% och 1/5-del av tomtarean), som fastighetsägarna upplevde som både orättvist och kränkande. Vid årsmötet 2000 väcktes frågan om vi inte skulle ansöka om en ny detaljplan med en gemensam byggrätt. Flera fastighetsägare var intresserad av en större byggrätt, men det fanns också fastighetsägare som ansåg att en större byggrätt skulle om-intetgöra sommaridyllen. En fastighetsägare framförde farhågor att en ny detaljplan sannolikt skulle kosta oss ett par hundra tusen och att det inte var någon sommarstugeägare som var beredd att betala detta. Mötet beslöt att utse en grupp sammansatt av både åretrunt- och sommarboende, som skulle ta reda på hur kommunen ser på en ansökan och vilka konsekvenser det för med sig för fastighetsägarna. Till Nyängsgruppen utsågs Arne Berggren som sammankallande, Stefan Öhgren, Per Olsson, John-Åke Kristofferson, Cecilia Sjögren, Christer Larsson, Helmi Domeij och Fredd-Olof Lundell. Efter ett flertal möten med representanter för kommunen, stod det klart att det fanns ett gemensamt intresse. Fastighets- ägarna vill ha en ny detaljplan med gemensam byggrätt och kommunen vill att alla fastigheter skall ha tillgång till kommunalt vatten. Orsaken till kommunens önskemål, var det faktum att kommunen tidigare beviljat ett flertal avlopps- infiltrationer i omedel-bar närhet till grävda brunnar för dricksvatten, vilket medförde en uppenbar risk för att brunnarna skulle kontamineras av kolerabakterier. Kommunens representant Leif Lindholm, föreslog att Nyängetsgruppen skulle bekosta en VA-utredning, som visade att långsiktigt hållbar vatten- och avloppslösningar kan åstadkommas för de ingående fastigheterna. Om VA-utredningen visade att detta är möjligt och att föreningen kan projektera och finansera kommunalt vatten till fastigheterna, ska kommunen i gengäld göra en ny detaljplan i Nyänget med ett s.k. enkelt planförfarande, med gemensam byggrätt.

Leif Lindholm berättade att kommunen ändrat synsätt och numera anser att byggytan är en ensak mellan fastighetsägaren och banken. Kommunens uppgift är att skapa bra miljölösningar. Lars-Gunnar Olsson förklarade varför det var så viktigt att ett “bra vatten” säkras i området. Kerstin Rungstad berättade att kommunen rekomenderade Nyängets föreningen om att ansöka om en byggrätt på 1/5-del av tomtarean. Detta för att det i området redan fanns fastigheter med den byggrätten. Ett beslut om mindre byggrätt skulle omedelbart fällas om en enda fastighets ägare över- klagade beslutet. Enkät till alla fastighetsägare 2001. Efter ett flertal möten med kommunens representanter och flera stormöten med Nyängets fastighets- ägare, begärde kommunen att få veta om det verkligen fanns en majoritet som var för en ny detaljplan och om fastighetsägarna var villiga att bekosta kommunalt vatten i området. Nyängetsgruppen skickade därför ut en enkät till samtliga fastighetsägare med tre frågor. En grupp fastighetsägare gjorde allt för att sabotera enkäten och gick runt med en egen enkät med ledande frågor. Dessutom spreds skräckpropaganda om att kommunen skulle kräva asfalt och gatlyse. Trots detta var en majoritet av Nyängets fastighetsägare positiv till både en ny detaljplan och kommunalt vatten. Det senare ansågs viktigt då fler och fler insåg riskerna med radon i hushålls- vattnet. (Se strålskyddsinstitutets hemsida.)

STORMÖTE MED KOMMUN OCH NYÄNGETS FASTIGHETSÄGARE 2001-07-02

ANSÖKAN OM EN GEMENSAM DETALJPLAN MED LIKA BYGGRÄTT 2002-01-21 Föreningen ansöker om att nuvarande 3 detaljplaner ( 1963, 1950,1959) ändras till en detaljplan med lika byggrätt (1/5-del av tomtarean) för alla fastigheter. Föreningen faktureras en fast avgift a 14 000 kr och den tjänstemanna tid som åtgår i ärendet, vilket av kommunen uppskattas till max 40 000 kr.

NYÄNGETS VATTENFÖRENING BILDAS OCH REGISTRERAS 2003-03-21 För att kommunen ska kunna ta emot en ansökan krävs att Nyängets fastighets-ägare bildar och registrerar en förening som kan representera fastighetsägarna i Nyänget. Föreningen ska vara bemyndigad att ingå avtal med kommunen och tillse att projektet “kommunalt vatten” blir förverkligat. Stadgar arbetas fram och registreras hos Bolagsverket. Nyängetsgruppen uppgår i Nyängets ekonomiska vattenförening. Kommunalt vatten till fastigheterna i Nyänget Nyängets vattenförening antar en entreprenad och Sture Westman åtar sig att vara projekt-ledare. Sture leder entreprenaden och utför ett fantastisk proffsigt projektarbete och i september meddelas kommunen att kommunalt vatten finns vid allas fastighets- gränser. Plan- och miljönämnden beslutar den 16 december 2003, att bevilja Nyängets vatten- förening ansökan om att få en gemensam detaljplan med lika byggrätt. Planändringen sker genom sk. enkelt planförfarande.

FASTIGHETSÄGARE ÖVERKLAGAR KOMMUNENS BESLUT. Det märkliga är att 7 av fastighetsägare redan hade den byggrätt som föreslogs i an- sökan och 8 av fastighetsägare var redan åretrunt boende. Överklagan behandlades märkligt av Länsstyrelsen och utredningsansvaret flyttades mellan tjänstemännen som per telefon dessutom lämnade oriktiga uppgifter om handläggningen. Det är svårt att freda sig ifrån tanken att ärendet avsiktligt lagts i långbänk. JO anmälan i april 2005 Christer Larsson (undertecknad) JO-anmäler länstyrelsen för oacceptabel lång hand- läggningstid och beslutsvånda i ett enkelt ärende. Ärendet har bollats mellan tre olika tjänstemän som vid förfrågan lämnat oriktiga uppgifter. JO begär av Länsstyrelsen en redogörelse avseende den långa handläggningstiden. Efter en krystad förklaring fattar Länstyrelsen beslut i ärendet och meddelar omedel- bart kommunen att ärendet är korrekt handlagt. Ingen överklagar länsstyrelsens beslut till högre instans.

DETLJPLANEN VINNER LAGA KRAFT I JUNI 2005. Leif Lindholm meddelar att den nya detaljplanen vunnit laga kraft och där- med har Nyängets fastighetsägare fått en ny detaljplan med gemensam byggrätt. Den nya byggrätten har inneburit att värdet på fastigheterna ökat väsentligt vilket bekräftas av att Kommunen har sålt ett flertal fastigheter med god förtjänst. Några av dem som var emot ändringar i detaljplanen, var först med att utnyttjat den nya byggrätten. Det är härligt med demokrati. Oavsett inställning i byggrättsfrågan så bestämde vi oss för att blicka framåt och göra Nyänget till ett verkligt boendeparadis.

SOPHÄMTNING 2008 Kommunen (Kjell Yngver) uppvaktade vägföreningen i syfte att vi skulle under- teckna ett avtal som tillåter individuell sophämtning. Konsekvensen skulle bli att boende utefter småvägarna ska transportera sopkärlet till huvudvägen. Avtalet innebar dessutom att Miva skulle få tillstånd att köra tunga fordon på Nyängetsvägen året om. Om sopbilen kör sönder vägen, så beror det påbristade vägunderhåll för vilket Miva inte är ersättningsskyldig. Om fordonet går sönder p.g.a bristande väg- underhåll, så är vägföreningen ersättningsskyldig. Naturligtvis gick inte vägföreningen med på dessa villkor. Vägföreningen lämnade in en skrivelse till nämnden för Teknik och Service och yrkade på att kommunen skall ta ansvar för Nyängets vägar som till största del ligger på av kommunen ägd mark. Kommunen beslutade att inte bifalla vägföreningens yrkande. Av ovanstående anledning fick vi behålla en gemensam sopcontainer.

KOMMUNEN UPPMANAS TA ANSVAR FÖR VÄGUNDERHÅLLET I NYÄNGET. I ett medborgarförslag uppmanades kommunen att ta ansvar för vägunderhållet i Nyänget, då kommunen till största del äger marken på vilket vägen vilar. Kommunen har dessutom varit aktiv i att exploatera området genom försäljning av tomter. Tal i kommunalfullmäktige Christer Larsson höll ett tal i fullmäktige avseende ett inlämnat medborgarförslag. I talet framhölls att kommunen medverkat till att Nyänget numera är ett villaområde jämförbart med alla andra villaområden i kommunen. De boende i Nyänget betalar skatt och har därmed fullgjort sina skyldigheter till kommunens vägnät på skattsedeln. Avslag 2009-11-03 Naturligtvis avslog kommunen föreningens begäran med hänvisning till detaljplanerna ifrån 1950, 1959 och 1963, där det står att kommunen inte är huvudman för platsmarken. Visserligen äger kommunen en del av den mark som vägen vilar på, men det är fastighetsägarna som ansvarar för underhållet. Kommunen anläggningsavdelning (Ove Sedin) uppger att det finns flera områden med samma önskan och för att tillmötesgå allas önskan om att kommunen skall överta vägunderhållet, måste kommunen också bevilja medel för att upprustning vägarna till normal standard och bevilja årliga anslag som täcker tillkommande årliga underhållskostnader. Efter talet i kommunalfullmäktig, kom en etablerad politiker fram till mig och sa att vårt medborgarförslag var dömt att misslyckas, då vi inte hade stöd av något politiskt parti.

BREDBANDSFIBER Vid årsmötet 2014 uppmanades vattenföreningens styrelse, att fortsätta arbeta för att vi skulle få bredbandsfiber i Nyänget. Lars Ahlenius och Christer Larsson hade ett flertal möten med Övik Energi, som berättade att flera föreningar och byalag stod i start groparna för att få fiber. I ett första skede föreslogs att vi skulle bilda ett byalag och därmed projektera bredbandet själva. Vi kunde inte förvänta oss något ekonomiskt stöd då Nyänget är stadsplanerat område. Efter hand övergick diskussionerna till att Övik energi skulle projektera fiberdragningen om tillräckligt många skulle ansluta sig. Övik Energi beräknade att för att få kostnads- täckning måste 46 fastigheter ansluta sig och betala 14 900 kr per fastighet. Många fastighetsägare tyckte att det var för dyrt och var tveksamma till att skicka in ett under- tecknat bindande formulär. Då Nyänget inte såg ut att få tillräckligt många fastighetsägare som ville ansluta sig för 14 900 kr, så beslöt vattenföreningen att subvensionera anslutningsavgiften med 6 300 kr och då blev intresset så stort att Öviks Energi accepterade att dra fiber till Nyänget. Under 2016 projekterades fibernätet och fiberrören grävdes ned. Därefter blåstes själva fibern in i fastigheterna.

KOMMUNEN HAR GETT MIVA I UPPDRAG ATT PROJEKTERA KOMMUNALT VATTEN OCH AVLOPP I NYÄNGET, SÖRBERGA OCH PADDAL. Miva kontaktade vattenföreningen och hade för avsikt att lägga ett bud på föreningens anäggning. Föreningens ståndpunkt i förhandlingarna var att medlemmarna inte ånyo skulle betala en anslutningsavgift till kommunen, då medlemmarna redan har kommunalt vatten och mycket väl kan behålla sin vattenförening även i fortsättningen. Miva kunde tänka sig att ersätta föreningen för den nyare delan av anläggningen, medan man inte kunde betala något för den äldre delen, som i princip var uttjänt. Ersättning skulle ske enligt branschorganisationen Svenskt Vattens regelverk. Föreningen var inte nöjd med Mivas bud och fortsatte att hävda att medlemmarna inte skulle debiteras för kommunalt vatten. En medlem som tillhörde den ursprungliga vattenföreningen (1992) kom ihåg att hon hade ett signerat avtal med kommunen. Det framkom av avtalet att samtliga 12 medlemmar i den äldsta vattenföreningen hade detta avtal. Miva hävdade att det inte var ett avtal i egentlig mening, utan snarare skulle betraktas som en abbonemangs- överenskommelse. Föreningen hävdade att avtalet innebar att kommunen friskrivit medlemmarna ifrån att ånyo betala en anslutningsavgift. Föreningen kontaktade en jurist som efter att ha läst avtalet, gav föreningen rätt och tillade att avtalet inte kan tolkas på annat sätt. Efter det att Miva kontaktat kommunens jurister, så råddes Miva att acceptera avtalet. Efter flera möten med långa förhandlingar, så accepterade föreningen den överenskommelse som Miva lagt fram. Överenskommelsen innebär att medlemmarna i den gamla föreningen inte ånyo ska betala anslutningsavgift. Övriga medlemmar kompenseras för onyttiggjord anläggning, vilket i praktiken innebar att medlemmarna får väsentligt reducerade anslutningsavgifter och att Miva övertar underhållsansvaret för distribution av kommunalt vatten.

NYÄNGETS VATTENFÖRENING. Kommunen har beslutat att Nyänget, Sörberga och Paddal ska ingå i MIVA:s utökade verksamhetsområde och därmed anslutas till kommunalt vatten och avlopp. Problemet för Miva är att 52 fastigheter i Nyänget redan har kommunalt vatten genom vatten- föreningen försorg. Förhandlingar. MIVA hade pressen på sig att skriva ett avtal med vattenföreningen om att fastighets- ägarna i Nyänget skulle acceptera kostnaderna för att ansluta sig till kommunalt vatten, som dom redan hade genom vattenföreningen. Förhandlingarna blev många och långa och MIVA fick höja sitt bud ett flertal gånger innan vattenföreningens styrelse accepterade budet. Avtalet innebär att Miva ersätter Nyängets vattenförening för onyttiggjord anläggning och accpterar att 12 fastighetsägare inte ånyo behöver betala anslutning- avgift för kommunalt vatten. Styrelsen fick en spontan applåd när resultatet redovisades på ett årsmöte, då det också konstaterades att i och med att avtalet signerats och parterna nu är överens, så kommer Nyängets vattenförening att upplösas när alla kopplat in sig på MIVA:s vatenledning och MIVA ersatt vattenföreningen enligt avtal.

NYÄNGETS VÄGFÖRENING Bankernas jakt på svarta pengar och penningtvätt, har medfört att alla föreningar måste ha ett organisations-nummer. Nyängets vägförening har därför hos skattemyndigheten ansökt om att få bli registrerad som en ideell förening. Ansökan godtogs och vägföreningen är nu en registrerad ideell förening med organisationsnr: 802543-6844

NYÄNGETS VATTENFÖRENING Vattenföreningens huivudventil stängdes i början av augusti och därmed har vatten- föreningen fullgjort sitt uppdrag i 23 år. Efter det att huvudventilen stängts så full- gjorde MIVA överenskommelsen gennom att ersätta föreningen för onyttigbliven anläggning.

EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA.